Kyrkomötet Ekumenikutskottets betänkande 2006:7
Ekumeniken och kyrkoordningen

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas motion 2006:25. I motionen föreslås att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att utforma ett förslag till avsnitt om ekumeniken i kyrkoordningen med inriktning på grundläggande förutsättningar, ansvar och stöd i de ekumeniska relationerna.

Utskottet instämmer i motionens intention. I sitt arbete med andra ärenden har utskottet samtidigt uppmärksammat att det finns ett angeläget behov av en bredare översyn av kyrkoordningen i detta hänseende.

Utskottet föreslår att motionen avslås men att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att överväga vilka förändringar av kyrkordningen som kan vara aktuella med avseende på ekumenik, och utifrån dessa överväganden komma med eventuella förslag till förändringar i kyrkoordningen.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

1. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2006:25.

2. Kyrkomötet beslutar att med anledning av motion 2006:25 uppdra åt Kyrkostyrelsen att göra en översyn av kyrkoordningen ur ett ekumeniskt perspektiv, överväga vilka behov av förändringar i kyrkordningen som kan finnas och återkomma till Kyrkomötet med eventuella förslag till förändringar i kyrkoordningen.

Redogörelse för ärendet

Motionen

Motion 2006:25 av Erik Muhl, Ekumeniken och kyrkoordningen

Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utforma ett förslag till avsnitt om ekumeniken i kyrkoordningen med inriktning på grundläggande förutsättningar, ansvar och stöd i de ekumeniska relationerna.

Utskottet

Bakgrund

Det finns i huvudsak två olika slags bestämmelser om ekumenik i kyrkoordningen. Dels om hur Svenska kyrkan fattar beslut om övergripande ekumeniska överenskommelser, dels vad som konkret gäller beträffande gudstjänstliv, kyrkotillhörighet och kyrkans vigningstjänst.

Det framgår av inledningstexten till kyrkoordningens fjärde avdelning att Svenska kyrkans nationella nivå har det övergripande ansvaret för Svenska kyrkans ekumeniska relationer. Det är Kyrkomötet som fattar beslut om ekumeniska överenskommelser. I 11 kap. 17 § anges att innan Kyrkomötet fattar beslut om ekumeniska överenskommelser skall Läronämnden alltid yttra sig. Det beror på att ekumeniska överenskommelser bedöms innefatta grundläggande lärofrågor. Av 18 § i samma kapitel framgår att det krävs beslut med kvalificerad majoritet i Kyrkomötet för den händelse Kyrkomötet vill bifalla ett förslag till ekumenisk överenskommelse som har avstyrkts av Läronämnden.

De beslut som har fattats om olika ekumeniska överenskommelser ingår inte i kyrkoordningen. Däremot finns där bestämmelser som blir tillämpliga när en ekumenisk överenskommelse har träffats. På ett antal ställen talas om vad som gäller i relation till ”någon annan evangelisk-luthersk kyrka inom Lutherska världsförbundet eller en kyrka eller ett samfund som Svenska kyrkan genom beslut av Kyrkomötet ingått en överenskommelse om särskild ekumenisk samverkan med”. Bestämmelser som gäller kyrkor inom Lutherska världsförbundet och kyrkor med vilka Svenska kyrkan har ingått en ekumenisk överenskommelse finns på följande områden.

- Enligt 17 kap. 17 § får en präst i Svenska kyrkan leda gudstjänster och kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller i en sådan kyrka.

- I 22 kap. 2 § sägs att den som tillhör en sådan kyrka får konfirmeras i Svenska kyrkans ordning.

- En biskop kan enligt 25 kap. 9 § leda en vigningsgudstjänst i en sådan kyrka.

- Den som är döpt i en sådan kyrka och som anmäler att han eller hon vill tillhöra Svenska kyrkan skall tas upp som medlem i Svenska kyrkan på samma sätt som den som är döpt i Svenska kyrkan enligt 29 kap. 4 §.

- Ett domkapitel får behörigförklara en präst eller en diakon från en sådan kyrka enligt 31 kap. 2 och 4 §§ respektive 32 kap. 2 och 4 §§.

- Den som tillhör en sådan kyrka jämställs med dem som tillhör Svenska kyrkan i fråga om kravet i 34 kap. 7 § på att tillhöra Svenska kyrkan för att anställas tillsvidare.

De ekumeniska överenskommelser som omfattas av de angivna bestämmelserna är, med angivande av det år när Kyrkomötet fattade sitt beslut, följande:

- Fördjupad samverkan med Metodistkyrkan i Sverige, 1993

- Borgå-överenskommelsen, 1994

- Överenskommelsen med Filippinska oberoende kyrkan, 1995

- Avtal med Evangelische Kirche in Deutschland (EKD), 2003

Det förslag till överenskommelse som finns i Kyrkostyrelsens skrivelse 2006:4 Ekumenisk överenskommelse mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan kommer också att omfattas av de angivna bestämmelserna om Kyrkomötet bifaller Kyrkostyrelsens förslag.

Utöver de bestämmelser som gäller kyrkor med vilka Svenska kyrkan har ingått en särskild ekumenisk överenskommelse finns ytterligare bestämmelser av ekumenisk betydelse på gudstjänstlivets område. I 17 kap. 7 § regleras hur man fattar lokala beslut om att en gudstjänst tillsammans med en församling i ett annat kristet trossamfund får firas som huvudgudstjänst. I det fallet gäller det alltså inte endast ett annat kristet samfund med vilket Svenska kyrkan har särskilda ekumeniska förbindelser. Det finns bestämmelser om ekumeniskt nattvardsfirande i 20 kap. 6–8 §§.

Anledningen till att det finns bestämmelser om ekumenisk samverkan på gudstjänstlivets område men inte beträffande andra delar av församlingens grundläggande uppgift torde vara att det inte finns några närmare bestämmelser över huvud taget om församlingens undervisning, diakoni och mission. Det som finns reglerat i kyrkoordningen är att det för varje församling skall finnas en församlingsinstruktion med ett pastoralt program för församlingens grundläggande uppgift, 57 kap. 5 §. Frågor om ekumenisk samverkan i fullgörandet av den grundläggande uppgiften hör därmed naturligt hemma i församlingsinstruktionen.

I den tidigare nämnda skrivelsen 2006:4 har Kyrkostyrelsen i avsnittet 1.2 Kyrkorättsliga aspekter behandlat vissa övergripande frågor om ekumeniken och kyrkoordningen. Där sägs att det finns goda skäl för att det, på det sätt som nu är fallet, finns bestämmelser om konsekvenser av ekumeniska överenskommelser i flera olika kapitel i kyrkoordningen. Kyrkostyrelsen menar att det skulle vara en nackdel om exempelvis bestämmelser om behörigförklaring av präster från andra kyrkor skulle finnas i ett annat kapitel än det som gäller uppdraget som präst. Kyrkostyrelsen anger samtidigt att den avser att pröva möjligheten att föra in vissa övergripande bestämmelser om ekumenik i kyrkoordningen. Detta motiveras med att det kan behövas särskilda bestämmelser som på ett mer generellt sätt öppnar upp för särlösningar i en ekumenisk samarbetssituation. ”I ett lokalekumeniskt utvecklingsarbete kan det i vissa fall finnas behov att på några punkter kunna avvika mer från kyrkoordningens bestämmelser än vad som blir en generell följd av ekumeniska överenskommelser. Sådana särskilda bestämmelser om ekumenik skulle snarast ange hur avvikelser från kyrkoordningen kan medges i enskilda fall.” Vidare menar Kyrkostyrelsen att det skulle vara bra om de olika ekumeniska överenskommelserna som Svenska kyrkan ingår genom beslut av Kyrkomötet finns med direkt i kyrkoordningen. I skrivelsen sägs att det kanske bör bli fråga om en egen avdelning i kyrkoordningen med tillhörande principiell inledningstext.

Överväganden

Utskottet instämmer i motionens intention att ekumeniken behöver få en tydligare plats i kyrkoordningen. Samtidigt anser utskottet att motionens förslag till beslut är alltför detaljerat. De erfarenheter som gjordes i arbetet med utlandskyrkans reglering i kyrkoordningen visar, att uppdraget till Kyrkostyrelsen inte bör formuleras så att det redan från början låser arbetet till att en särskild avdelning om ekumenik ska föras in i kyrkoordningen. Utskottet menar att uppdraget bör vara öppnare, och föreslår därför att motionen avslås.

I utskottets arbete med skrivelsen till årets kyrkomöte om förslag till ekumenisk överenskommelse mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan, har behovet av en genomgång av kyrkoordningen med ekumeniken i fokus blivit tydligt. Utskottet skriver i det sammanhanget: ”Överenskommelsen aktualiserar överhuvudtaget frågan om hur Svenska kyrkans regelverk och organisation svarar mot situationer där en vilja till djupare gemenskap i lära och liv delas av Svenska kyrkan och andra kyrkor. Som grundhållning i frågan om eventuella förändringar av kyrkoordningen vill utskottet understryka att kyrkorätt och organisation måste vara ett uttryck för kyrkans tro, bekännelse och lära, och inte vice versa.”

Utskottet konstaterar att Kyrkostyrelsen har framfört att den avser att pröva möjligheten att föra in vissa övergripande bestämmelser om ekumenik i kyrkoordningen. Utskottet anser detta så angeläget att ett uppdrag bör ges från Kyrkomötet till Kyrkostyrelsen. I uppdraget bör ingå att Kyrkostyrelsen ska överväga vilka förändringar av kyrkoordningen som kan behövas när det gäller bestämmelser som berör Svenska kyrkans ekumeniska arbete och relationer, och återkomma till Kyrkomötet med eventuella förslag.

Uppsala den 29 september 2006

På Ekumenikutskottets vägnar

Gerd Gullberg-Johnson

Christofer Lundgren

Närvarande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Inger Olander, Bengt-Åke Gustafsson, Agneta Brendt, Lars Stjernkvist, Karin Uggla, Anna Lena Wik-Thorsell, Margareta Nisser-Larsson, Inga Alm, Erik A Egervärn, Birgitta Wrede, Angela Boëthius, Berit Nordmark, Margareta Nybelius och Anki Erdmann.

Biskop Erik Aurelius har deltagit i utskottets överläggningar.